snefylla
och du är en av dom få som drar fram dom där horiga sidorna som finns i mig. jag vet inte. jag orkar inte. inte mer. inte längre. det är inte värt det. tror jag.
music is like magic. there's a certain feeling you get
when you feel weak, you feel like you wanna just give up.
but you gotta search within you.
gotta find that inner strength
and just pull that shit outta you
and not be a quitter.
no matter how bad you wanna just fall flat on your face
and collapse.
we don't write love letters anymore. we just get drunk and try to fuck. :)
när man bara mår
den där panikkänslan som smyger sig på till kvällen. då man gråter så mycket tills man tror att det inte finns någe kvar. och sen gråter lite till. när man är helt ensam i hela världen och inte vet vem man ska prata med. när man försöker få fram vad man känner genom en text eller ord men inser att det är helt fucking jävla omöjligt. du frågar varför jag mår såhär dåligt? JAG VET INTE. jag bara mår. helt utan anledning. bara mår.
jag känner allt där inne. och alltid för mycket.
kl 03:32 en tisdag

it's easier to walk away.
män som inte tilltalat mig särskilt mkt mer än att han hade typ..ok skosnören.
efterfester som övergår i tvåmannafester. "var det skönt för dig.."
"...............................................superskönt"
resulterat så smickrande i att man går hem genom en död söndagsstad, trasiga strumpbyxor som han varit för ivriga m att ta av(PLZ take a chill pill ja kmr ju antagligen inte rymma ifrån dig inom d närmsta 10 min)
smink utkletat vackert i pannan, sköna blickar från förbipasserande "ja ni har rätt. ja har knullat. och nej det var inte särskilt mindblowing, kan jämföras med eventuellt en gynundersökning"
klär av sig alla kläder väl hemma och lägger sig i duschen i fosterställning å skrubbar bort alla dofter medan man gråter sig genom resten av dan.
himla vänligt sätt för själen att "gå vidare"
ångrar allt.
aristocrats.